I mars och april genomför Länsstyrelsen Skåne naturvårdsbränningar i flera skånska naturreservat. Bränningarna görs för att hålla marken öppen och solbelyst, vilket gynnar artrikedomen på ängar och naturbetesmarker.
Ängens blommor älskar sol
Ängar och naturbetesmarker är bland de mest artrika naturtyperna i Sverige. Växter som gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol känner vi genom Evert Taube. Andra blommor som hör hemma i våra ängar och naturbetesmarker är prästkrage, blåklocka, ängsvädd, smörbollar och orkidéer. Alla är anpassade till magra, ogödslade förhållanden, och beroende av mycket solljus.
Bränning är ett komplement till slåtter och bete
Genom att ängen eller naturbetesmarken slåttras eller betas hålls marken öppen och solbelyst. Ibland hinner betesdjuren inte äta upp all växtlighet och ibland saknas betesdjuren helt. Då är bränning ett bra alternativ, säger Anders Hallengren, naturvårdsförvaltare på Länsstyrelsen Skåne.
Fjärilar, humlor och skalbaggar gynnas
Gräsmarker med mycket blommor bidrar till mer mat åt insekter. Många fjärilar, humlor och bin har sina favoritblommor när de letar efter nektar, liksom pollenletande skalbaggar.
Blomsterängen är som en restaurang för många småkryp som likt blommorna gynnas av att ängen hålls ljus och öppen. En välskött och välbetad äng innehåller helt enkelt en större biologisk mångfald och är till på köpet trevligare att vandra i, säger Anders Hallengren.
Här gör vi kontrollerad naturvårdsbränning
I nästa vecka bränner Länsstyrelsen bort förvuxet och oätligt gammalt fjolårsgräs i naturreservat som Heljestad och Hovdala i nordöstra Skåne. På andra platser som Lya Ljunghed och Verkeån bränns i stället förvedad och grov ljung. Bränningen är kontrollerad och utförs av Länsstyrelsens personal och entreprenörer. I våra reservat i Höganäs kommun kommer en kontrollerad naturvårdsbränning ske i Farhult i april.