Tumlaren är den enda val som lever hela sitt liv i våra vatten. Den är upp-tagen som hotad på den svenska röd-listan och i IUCN:s globala rödlista. Kring Kullaberg är chanserna ändå stora att få se en tumlare. En inventering gjord i Skälderviken visar att tumlaren finns här året om.

Visste du att …?

… Tumlaren jagar med ekolod, precis som fladdermöss.

Fakta Vanlig tumlare (Phocoena phocoena)

Tumlaren är fridlyst sedan 1973. Den är ett valdjur som tillhör ordningen Cetacea och delas in i underordningarna bardvalar, Mysticeti, och tandvalar, Odontoceti. Tumlaren är en tandval och hör till familjen Phocoenidae. I denna familj finns totalt sex arter av tumlare. I svenska vatten lever den vanliga tumlaren Phocoena phocoena. Tumlaren blir 12-15 år gammal.

Utbredning

Runt Sveriges kuster finns tumlaren längs hela västkusten, genom Öresund och norrut ungefär till Ålands hav. Fram till 50-talet såg man ofta tumlare i Stockholms skärgård, men tyvärr är den idag mycket sällsynt i Östersjön. Tumlaren ingår i regelverket ”Statens vilt” vilket innebär att döda djur skall rapporteras till polis eller direkt till Naturhistoriska Riksmuseet, www.nrm.se

Tumlaren på andra språk

Danska – marsvin (havsgris)

Norska – nise

Engelska – harbour porpoise

En liten val

Den vanliga tumlaren är en av de sex tumlararter som finns i världen. Den blir ungefär 170 cm lång och väger cirka 75 kg. Den är mörk på ryggsidan och ljus på undersidan. Det viktigaste igenkänningstecknet är den låga trekantiga ryggfenan. Tumlaren är knubbig och har ett tjockt späcklager för att klara det nordiska klimatet.

En skygg djupdykare

Tumlaren hämtar luft varannan minut. Den jagar vanligen längs med kusten men kan vid behov dyka till minst 240 meters djup och då hålla andan 5-6 minuter. Namnet har den fått då den tumlar fram vid vattenytan med mjuka vågrörelser. Den hoppar inte som delfinerna och inte heller simmar den i en båts bogvatten.

Lever ensamma eller i små Grupper

Grupperna brukar vara om 2-4 tumlare och består som regel av en hona och kalv, ungdomsgrupper eller vuxna hanar. Större grupper påträffas på platser där det är gott om mat.

Jagar med ekolod

Vuxna tumlare äter 3–4 kilo fisk om dagen. De lever främst av fet stimfisk, till exempel sill, makrill men även små torskfiskar och pirål. Tumlaren jagar ensam och lokaliserar födan med hjälp av syn och ekolod. Den gör klickljud som studsar mot omgivningen och tolkar sedan ekot som en ”tredimensionell bild” av bottnen och eventuella byten.

Ungen heter kalv

Tumlaren blir könsmogen tidigt, honan redan vid tre till fyra års ålder. Parningen sker i slutet av sommaren och honan är dräktig i 10-11 månader. Kalven diar i 8-10 månader men stannar kvar hos modern i ett år eller tills en ny kalv föds. Honan får en kalv varje eller vartannat år.

Fiskenät – ett stort hot

I våra ofta grumliga vatten får tumlaren klara sig med sitt ekolod. Den upptäcker inte alltid de fiskenät som idag är gjorda av tunna nylontrådar och kan fastna. Även miljögifter, brist på mat och buller påverkar dem negativt.

Pingers

I dag sker forskning med att sätta så- kallade pingers på fiskenäten. Dessa ger ifrån sig ett ljud vilket gör att tumlaren undviker näten. I Kattegatt är nu användning av pingers obligatoriskt för vissa fiskeredskap på båtar större än 12 meter.